Textlänkar finns längst nere på denna sida

Läsvärt ur kvartaltidskriften Menorah från och om Israel

Ekonomi

Israels ekonomi
i den internationella världstoppen

Av Peter Stein

Israel brottas för närvarande med ekonomiska problem. Den ekonomiska tillväxten har avstannat och arbetslösheten stiger. För turistnäringen handlar vardagen om tomma hotell och halvbelagda restauranger. Bara för något år sedan var den årliga real genomsnittliga tillväxten i BNP/capita så hög som 5 %. Alla talade om det israeliska IT-undret.

Skälen till den negativa utvecklingen är dels den internationella lågkonjunkturen, dels de inhemska problemen vars ekonomiska konsekvenser jag gått igenom tidigare i Menorah.

På kort sikt ser det bekymmersamt ut. Vad kan sägas om den israeliska ekonomins långsiktiga utvecklingskraft? Hur står sig Israel internationellt?

I traditionella bedömningar av ett lands utveckling jämförs dagens förhållanden med vad som gällde förr. Går det litet bättre blir regeringen och medborgarna nöjda, går det lite sämre blir de oroliga. Genom den snabbt ökande internationaliseringen blir särskilt små länder alltmer beroende av utvecklingen i omvärlden. Den hårdnande konkurrensen mellan länderna om investeringar, kunskapskapital och produktion gör det angeläget att tidigt identifiera de områden där det egna landet släpar efter.

Benchmarking har blivit ett populärt begrepp för systematiska jämförelser av länders förhållanden och utveckling. Någon svensk etablerad översättning av termen existerar inte. Vad benchmarking handlar om är att man inte bara jämför en faktor här eller där utan gör systematiska jämförelser av många olika samhällsområden. När man på basis av resultaten rangordnar länderna brukar det land som hamnar i topp på respektive område sägas ha s.k. best practice, det vill säga den på området bästa politik som andra kan lära av.

Den troligtvis mest välrenommerade årligen utkommande benchmarking-studien av länders ekonomisk-politiska utvecklingskraft heter The World Competitiveness Yearbook och ges ut av The International Institute for Management Development (IMD) i Schweiz. IMDs studie baseras dels på hårda statistiska data som bearbetas vetenskapligt, dels på kompletterande djupintervjuer med företagsledare och andra nyckelpersoner i de undersökta länderna. Världens 50 viktigaste ekonomier ingår i studien. Inget annat land från Mellan Östern utom Turkiet har platsat i undersökningen. Rapporten granskar ett 40-tal samhällsområden. Allt från tillväxt, budgetunderskott, inflation, statsskuld, arbetslöshet, företagsklimat, skatte- och budgetpolitik, till relationer på arbetsmarknaden samt vård, skola och omsorg har granskats.

Tittar vi på den övergripande rangordningen, ett slags totalmått på allt som undersökts, hamnar Israel på 16: e plats. USA toppar följt av Singapore, Finland och Luxemburg. Sverige ligger på plats nummer 8. Israel tillhör således ett av världens 20 mest konkurrenskraftiga länder. Israel ligger här före EU-länder som Belgien (17), Storbritannien (19) och Frankrike (25). Längst ner kommer Polen, Venezuela och Indonesien.

Bruttonationalprodukt per capita brukar vara det mest använda måttet på ett lands genomsnittliga ekonomiska levnadsnivå. År 2000 var Israels BNP per capita ca 17 000 $ vilket placerade landet på plats nummer 22. Här hamnar Israel efter USA, Japan, Schweiz, samtliga nordiska länder och alla EU-länder utom Spanien, Grekland och Portugal.

Håller vi oss till data som återspeglar övergripande utvecklingsnivå ligger Israel idag således på en tjugonde plats i världen. Israel ligger något högre när det gäller potentiell konkurrenskraft än dagens levnadsnivå. Sålunda en ekonomi som bedöms ha framtiden för sig. Israel tillhör redan idag världens mest utvecklade ekonomier och är i det avseenden utpräglat västerländskt, om uttrycket tillåts. Man har inte mycket gemensamt med sina mindre utvecklade grannar.

Ett mycket intressant resultat av IMDs studie är att när man skärskådar enskilda områden företer Israel en splittrad bild. Det finns flera områden där Israel rankas bäst i världen. Samtidigt finns områden där landet hamnar långt ner. Få andra länder visar sådan spridning.

På följande områden intar Israel plats nummer 1:

  • offentliga satsningar på utbildning
  • universitetens globala konkurrenskraft
  • utbildning i ekonomi och finansiell teori
  • lärartäthet
  • utländska investeringar i landets IT-sektor (plats 2)

På följande områden hamnar Israel långt ner:

  • låg produktivitetsutveckling (plats nummer 47)
  • frånvaro av lugn på arbetsmarknaden (42)
  • elkostnader (45)
  • kostnader för inrikesflyg (41)
Var och en som haft med Israel ekonomiskt att göra har väl haft på känn att "på vissa områden är dom jättebra medan dom på andra har mycket att lära." Det israeliska skol- och utbildningsväsendet tillhör världens bästa. Landet kommer även framgent att vara ett av världens viktigaste IT-centra. När det gäller IT-forskning kan bara USA konkurrera.

Tittar vi på de områden där Israel hamnar långt ner rör det sig ofta om sektorer där det offentliga har monopol samtidigt som det inte finns mycket internationell konkurrens. Förmågan att utveckla sina fördelar och ta itu med sina nackdelar kommer att avgöra Israels förmåga att ta vara på globaliseringens utmaningar.

Peter Stein är civilekonom och samhällsdebattör. Han är författare till flera böcker om ekonomi och politik i Sverige och utomlands. Han medverkar bl.a. som fristående skribent i The Wall Street Journal Europe.



Textlänkar
Till framsidan
Till arkivet



© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från redaktionen och med angivande av författare och källan.